Söndagen~

Hellu folks.
det känns konstig att ha en blogg och aldrig skriva i den. Så det ni får idag är en LiveBlogg.
Ska blogga hela dagen i samma inlägg.
Det är söndag idag, och jag ska hinna med en himla massa saker, vet inte ens om jag klarar det. Eller nä jag vet att jag inte kommer att klara det. Men orka.
såhär blir det idag:
 
- Städa Rummet  30'
- Städa igenom skolsakerna 30'
- Plugga Matte 45'
- Ta paus 30'
- Plugga Franska, Grammatik + verbformer 30'
- Plugga Franska Vokabular 15'
- Gå ut i skogen 30'
- Dusha, osv. 45'

YAY ringde kompis, vi ska ut på eftermiddagen.
Kopte en vattenpipa förresten, men kompisen gjorde den sönder. fail.
Aja, klockan är tolv nu, ska börja städa rummet. =D

13:12
Nu var den ett, och jag håller på att städa igenom mina skolvaror, men det är jobbig och det dröjer. ska klara mig iaf... ringde en kompis också, vi kanske ska göra nånting rint klockan 3, men jag vet inte än.
Ska städa vidare ~


Psychoterror~

Egentligen så borde jag skriva om min sverigeresa. Den har varit helt jävla underbart, men just nu pallar jag inte.

Jag har ju skrivit om mina 2 valentins-killar, och med en av dem är jag bästis, med den andra har det varit en hel massa problem, som eskalerade igår kväll.
För att hålla mig kort så har det alltid varit bråk mellan oss sedan den dag jag sa att jag bara ville vara hans vän.
Han verkade inte klara av det, så han ville bryta av kontakten helt.
Jag ville absolut inte förlora honom som en vän, så jag grät i typ 3 timmar tills han lovade att aldrig aldrig aldrig bryta av kontakten till mig.
Sen fortsatt det bara om och om igen.
Han skulle inte klara se mig med en ny pojkvän --> om jag skaffar pojkvän försvinner han => jag lovar att inte ha en ny pojkvän.
Efter en vecka så tänker han bryta kontakten igen. san säger att han inte pallar att jag berättar för honom att jag strular med folk.
okay, jag lovar att aldrig berätta honom mer om det.
En vecka senare: nä, han klarar över huvudtaget inte av att jag strular med folk.
Om jag inte slutar hångla runt  så...
EPISK WIN ELLER???

-

Jag flyger till sverige, har en hel underbar vecka. (strulade med minst 5 personer, men pssst o.O)

-

Jag kommer tillbaka, igår chillar jag till min favoritaffär i stan. Han var också där- jag säger hej till alla och ställer mig bakom försäljaren som är en av mina bästa vänner och börjar massera honom lite.
Min "kompis" reser sig upp, säger hejdå och rusar ut.
fem minuten senare skickade han ett sms som jag inte såg. Typ "hej, vi måste prata om kontakten igen", sen försöker han ringa mig, fast jag märker inte det, och 5 min ännu senare skriver han "Inget svar är också ett svar, var kul att ha kännt dig, hejdå"-
Men FAN asså really! Jag såg ju inte ens sms:et .Fast det där räckte -.- jag orkar inte mer med honom, och det han fan driver med kan kalls för jävla Psychoterror. Om han inte gillar nånting, så säger han bara att han inte pratar med mig längre.
jag skrev inget tillbaka, och på kvällen ringde han mig för att fråga om att det var okej att ta bort alla mina addresser och nummer.
I say YEAH fan. Det var HAN som bestämde sig för att bryta sitt löfte, och nu ska han fan göra vad han säger. jag orkar inte längre hoppa fram och tillbaka, bara för att börja bråka igen efter två dagar.

jag mår asdålig just nu, men det var det ända jag kunde göra.

Ska blogga om min Resa senare, jag lovar. Det var helt underbart <3
Kärlek till er alla. Om ni hittar stavfel så får ni behålla dem.

/Fiona


Let's talk about Happy stuff ... ~<3

Precis

Dags att säga samma meningen igen "Det var länge sen jag skrev ett inlägg"

Men också  dags att säga denna meningen igen: "Det är dags att skriva lite glada saker"

Och för andra gången ska man berätta om nånting underbart:

Jag kommer antagligen resa till sverige igen. Antagligen den 21.-28. April. <3

Dels för att närvara under Ichiban och dels för att träffa igen alla mina vänner, som inte har glömt bort mig än.(hoppas jag, men jag tror alla som kallar sig för min vän har inte gjort det (och ne jag ska inte börja emo-gråta nu) muahahah)

Det är inte säkert än om pengarna räcker till resan, men förhoppningsvist så  betalar föräldrarna för min resa. <3
så även om det inte är säkert än,  tänkte jag börja planera inför resan.

Förra gången jag var i sthlm å  hälsade på  så  fanns det folk som också  ville att jag skulle sova över hos dem.
Samtidig så letar jag igen efter folk jag kan sova över hos en eller två  nätter.
(har inte råd att betala hotel)
De som kanske skulle ha en sovplats för mig, kan gärna skriva till mig <3

ringde becky.
saknar henne. hon är som en sol.

kärlek <3
/Ema


I Fucked (up) My Valentine and I Loved It

Det är Torsdag idag.

Ja, dagen var ganska bra. Den började klockan kvart i sex. Jag gick up och tog på mig mina skidkläder. Vi åkte till "Arosa" för att åka skidor and so on.
Jag ägde alla \o/ Mer eller mindre ;)



Inlägget är bäst. Eller hur?
Fan. Som alltid. Valentinsdagen existerade inte för mig idag.
Förra året var jag EMO för att det fanns ingen nära mig.
Nu är jag EMO för att jag har två  (!!).
Nu är jag EMO för att jag klarade att två killar är jävlig kära i mig SAMTIDIGT medan de är bästa vänner.
Jag klarade hångla med båda (samtidigt också , men never mind). Jag klarade att bli KÄR i båda samtidigt, och jag klarade att dumpa de båda två  minst en Gång.
Jag är förvirrad. Absolut förvirrat, och sålänga jag är det håller jag bara på  att leka med båda, men det kan jag ju inte göra, för de är ju kär i mig. FAN. som sagt.
Och jag verkar vara en jävla slampa. är jag det?
"Lyssna på  ditt hjärta". Men vaffan säger den? INGENTING nuförtiden, den byter sina åsikter varje minut.
10 minuter sen ville jag skriva till den ena att jag är kär i honom, nu vill jag ta avstånd från honom för att jag tror att jag inte är kär i honom.
hela saken blir inte enklare om jag berättar att de är helt beroende av mig.

Nej, jag behöver inte ge skulden till någon annan.
Jag klarar helt enkelt att äga mig själv.
Och inte ens det kan jag göra bra.

Happy Valentine,
Kärlek till alla som vill ha det.
Jag behöver det inte längre-


As the Phoenix raises from the ashes...

Nu är jag tillbaka.

I livet, menar jag. jag slutade drömma om de gamla tiderna i sverige där hela världen var av glädje och allt var som det skulle va i mitt lilla paradis. Det var tid att börjde leva livet igen, och jag klarade det. (Unfortunately it means that I have lost quite a lot of my swedish-knowledge i once had, so PLISU don't be mad at my spelling mistakes)

Men vad är det som har hänt då?
Det är enkelt. Jag hittade den schweiziska "Plattan".


 


Jo, välkommen. Det var en kväll i början av december när jag tog på mig mina gothic-kläder och drog till "Plattan"  Zürichs Zentralstation.  And since then har jag varit en del av Gruppen, och jag har hittat många personer som betyder mycket för mig.

Jag har gjort slut med pojkvännen jag hade.
Finns inte mycket att säga om det där temat.

Den 20 Januari fyllde jag år, men det verkar inte vara viktig, det fanns i alla fall ingen från sverige som grattade mig. (Förutom dem som såg det på bdb). Och jag menar INGEN. Inte ens min värdfamilj skrev till mig.
Jag slutar bry mig. Det är onödig, det kommer aldrig att hända att någon kommer ihåg, och jag slutade tro att det skulle betyda att man inte tycker om mig när man glömmer min födelsedag. No harm done alltså

Jag gick ner i vikt. 3 Kilo. 2 kvar tills jag väger 49 och sen ska jag hålla viktet.  Jag har börjat träna på gymmet 2 ggr i veckan och det är iofs helt okay. =)

Aight, jag skriver live från min nya laptop som jag fick i födelsedagspresent *proud*

----

Förresten mår jag inte särskilt bra just nu. Simon ringde mig igår och berättade att en vän till mig hade gjort självmord.
palla.

Ärlig talat orkar jag inte skriva särskilt mycket över huvudtaget. Jag ska börja skriva oftare nu, bara för att träna på svenska. Skulle bli glad om ni läser bloggen då och då, det är en av de få sätt jag kan vara en liten del av era liv. <3

----

Vintern var verkligen det jag behövde. Det var en tid full av depressioner och andra problemer som jag fick lösa. Men slutet menar också alltid att det finns nånting nytt som börjar.
Jag har avslutat med utbytesåret på många sätt nu, och jag har börjat leva i Schweiz igen.

Jag hoppas av höra av er.  Jag vet att ni inte aldrig orkar skriva, eller chatta med mig. Men det betyder faktist mycket för mig om jag hör av er.
jag saknar er, trots allt.

/ Fiona Laura Ema Stifter
image120


RSS 2.0